Denna sida är avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal

En av fyra med substansbrukssyndrom (SUD) har ADHD

Publicerad: 2022-12-05

En metaanalys visade att var fjärde person med substansbrukssyndrom (SUD) också har ADHD.1 ADHD i barndomen ökar risken för att få beroende och missbruk i framtiden. Varannan vuxen med ADHD riskerar att utveckla SUD och har ett kortare intervall från att använda alkohol till bruk av starkare droger.2

En av de vanligaste samsjukliga diagnoserna är substansbrukssyndrom (SUD) som är en beteckning enligt DSM-5 där man slår ihop beroende och missbruk oavsett vilken substans det handlar om. Oftast krävs omfattande insatser för denna grupp av patienter, inte bara ur medicinskt utan också ur ett socialt och psykologiskt perspektiv. Vid omfattande missbruksproblematik kan dessa patienter behöva remitteras till beroendemottagning. Vid misstanke om ADHD kan en tids drogfrihet krävas för att kunna genomföra utredning och behandling. Läkemedelsverket (2016) rekommenderar att sjukvården gör individuella bedömningar vid eventuell läkemedelsbehandling till en person med ADHD och samsjuklighet med skadligt bruk eller missbruk/beroende.3

Tips för läkemedelsbehandling för ADHD och SUD:

  • Risken att underbehandla ADHD ska vägas mot risken att läkemedel används på felaktigt sätt.
  • Flera studier har noterat en minskad risk för framtida skadligt substansbruk hos barn och ungdomar som behandlats med centralstimulerande läkemedel för ADHD.
  • Det finns även studier som inte kunnat påvisa en skyddande effekt av centralstimulerande läkemedel, men som inte heller visat att dessa skulle öka risken för framtida skadligt bruk eller beroende. 
  • Farmakodynamiska skäl talar för att långverkande centralstimulerande läkemedel har något lägre beroendepotential än kortverkande.
  • Förskrivning av centralstimulerande läkemedel till personer med ADHD och samtidigt skadligt bruk eller beroende bör endast göras av förskrivare med kunskap om handläggning av sådan samsjuklighet.3
  1. Sullivan MA  & Rudnik-Levin F  (2001) Attention deficit/hyperactivity disorder and substance abuse. Diagnostic and therapeutic considerations. Annals of the New York Academy of Science. 931: 251-270.
  2. van Emmerik et al, 2012 Prevalence of attention-deficit hyperactivity disorder in substance use disorder patients: a meta-analysis and meta-regression analysis. Drug Alcohol Depend. 2012 Apr 1;122(1-2):11-9
  3. Läkemedel vid adhd - behandlingsrekommendation: Information från Läkemedelsverket 2016;27(2):13–24. https://www.lakemedelsverket.se/sv/behandling-och-forskrivning/behandlingsrekommendationer/1lakemedel-vid-adhd--behandlingsrekommendation.

ÄMNEN I DEN HÄR ARTIKELN

Samsjuklighet

Samsjuklighet

Diagnos

Diagnos

visste-du-att.svg

Unga vuxna och alkohol

Forskare följde en grupp ungdomar från 18 till 29 års ålder med eller utan ADHD och jämförde bland annat deras alkoholkonsumtion. I ADHD-gruppen eskalerade drickandet snabbare mellan 18 och 21 års åldern jämfört med de som inte hade ADHD. Det. Fanns även ett samband mellan frekvent drickande vid 29 års ålder och ökad upplevd alkoholkonsumtion från 18 till 21 år i ADHD-gruppen. 

Referens: Kennedy TM et al. Alcohol Clin Exp Res 2020; 44: 2145-2379

webinars_spotblock.png

Webinars

Webbaserad utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal

patiensupport_spotblock.png

Patientstöd

Hjälpmedel för både barn och vuxna