Denna sida är avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal

Webbaserad utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal

ACCESS ADHD är en serie interaktiva webbföreläsningar organiserade av Takeda. Utbildningarna är kostnadsfria och allt du behöver är en dator och tillgång till internet. Våra webinars rör aktuella ämnen inom ADHD-området och du kan också få möjlighet till att ställa frågor.

Kommande utbildningar

Här fyller vi på kommande utbildningar löpande.
Finns det inga för tillfället? Kika gärna på våra tidigare inspelade webinars.

 

Se tidigare utbildningar

nyhetsbrev ikon

Håll dig uppdaterad

Anmäl dig för att få vårt nyhetsbrev, erbjudanden om utbildningar och nödvändig information. Snabbt och smidigt, utan omvägar.

Anmäl dig här

Tidigare utbildningar

Mars 2020
ADHD och substansmissbruk
Hans Ackerot, psykiatriker, Halland

Mars 2020
Psykiatrisk samsjuklighet vid ADHD – något att ta hänsyn till vid uppföljning?
Anne-Christine Fredman, psykiatriker, Stockholm

Maj 2020
Uppdaterat europeiskt konsensusdokument – diagnos och behandling av ADHD hos vuxna
Jiri Prochazka, MSc in Pharmacy

Februari 2021
Ätstörningar och neuropsykiatri hos vuxna
Elisabet Wentz, professor, sektionen för psykiatri och neurokemi, Göteborgs Universitet

Mars 2021
Kvinnor och ADHD
Hannah Jakobsson, psykolog

Maj 2021
Kriminalvårdsmedicin med fokus på neuropsykiatri
Lars Håkan Nilsson, , psykiatriker, specialist i allmän- och rättspsykiatri

Juni 2021
Ätstörningar och neuropsykiatri hos vuxna
Elisabet Wentz, professor, sektionen för psykiatri och neurokemi, Göteborgs Universitet

September 2021
ADHD och psykofarmakologi
David Coghill, Professor, Royal Childrens Hospital, Melbourne, Australia

Oktober 2021
ADHD och graviditet
Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, docent i psykiatri vid institutionen för medicinska vetenskaper på Uppsala universitet

December 2021
ADHD hos äldre – utmaningar och möjligheter
Taina Lehtonen, psykolog och specialist i neuropsykiatri

Januari 2022
ADHD och samsjuklighet
Anne-Christine Fredman, specialist i psykiatri, överläkare

Februari 2022
Vad har vi lärt oss om ADHD utifrån epidemiologiska data?
Henrik Larsson, professor på Institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro Universitet

Mars 2022
ADHD – Från duktig flicka till utbränd kvinna
Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, docent i psykiatri vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på Uppsala universitet

April 2022
ADHD hos äldre – utmaningar och möjligheter
Taina Lehtonen, psykolog och specialist i neuropsykiatri

Maj 2022
ADHD treatment with Guanfacine
Michael Huss, professor

Juni 2022
ADHD och utmattningssyndrom
Marita Swärd, psykiatriker, Lund

September 2022
Pathway to success: Steps to take to optimize ADHD treatment
Donald Duncan

November 2022
Kriminalvårdsmedicin med fokus på neuropsykiatri
Lars Håkan Nilsson

December 2022
Neuropsykiatri i ett mångkulturellt samhälle
MaiBritt Giacobini, läkare, medicine doktor, specialist i barn- och ungdomspsykiatri

Februari 2023
ADHD och depression hos barn och unga
Ulrika By, specialist i Barn- och ungdomspsykiatri och barnmedicin

Februari 2023
ADHD och autism
Annika Brar, specialist i psykiatri, Habilitering & Hälsa, Region Stockholm

Mars 2023
ADHD and women
Susan Young, Professor, Psychology, Services Limited, London, ledande expert inom ADHD och kvinnor

April 2023
Neuropsykiatri i ett mångkulturellt samhälle
MaiBritt Giacobini, läkare, medicine doktor, specialist i barn- och ungdomspsykiatri

Maj 2023
ADHD och bipolär sjukdom
Anne-Christine Fredman, specialist i psykiatri, överläkare

Maj 2023
ADHD och default mode network
Björn Roslund, specialist i psykiatri och barn- och ungdomspsykiatri

ADHD i skolan
Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, docent i psykiatri vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på Uppsala universitet

November 2023
ADHD and substance use disorder
David Nutt, professor, Imperial College, London

December 2023
ADHD och uppföljning av vuxna patienter
Maria Sandberg, specialistsköterska, Stockholm

Februari 2024
Åldersrelaterade somatiska problem hos personer med ADHD
Henrik Larsson, professor på Institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro Universitet

Mars 2024
Om flickor och kvinnor med ADHD – Ny svensk studie – diagnostik, samsjuklighet och dess konsekvenser
Helena Kopp Kallner, docent, lektor och överläkare inom obstetrik och gynekologi, Karolinska Institutet

April 2024
Uppföljning för vuxna patienter med ADHD
Maria Sandberg, specialistsköterska, Stockholm

Maj 2024
Från hjärna till beteende – om ADHD och emotionell instabilitet
Predrag Petrovic, docent, överläkare, Centrum för kognitiv neuropsykiatri, Karolinska institutet

September 2024
Den perfekta stormen – Om kvinnliga hormoner och ADHD
Helena Kopp Kallner, docent, lektor och överläkare inom obstetrik och gynekologi, Karolinska Institutet

Oktober 2024
Åldersrelaterade somatiska problem hos personer med ADHD
Henrik Larsson, professor på Institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro Universitet

November 2024
Från hjärna till beteende – om ADHD och emotionell instabilitet
Predrag Petrovic, docent, överläkare, Centrum för kognitiv neuropsykiatri, Karolinska institutet

December 2024
ADHD och beroende
Bo Söderpalm, professor och överläkare, Sektionen för psykiatri och neurokemi, Göteborgs universitet

Februari 2025
Sömnens betydelse för patienter med ADHD
Jonathan Cedernaes, sömnforskare, kronobiolog, docent, läkare, Institutionen för medicinska vetenskaper, transplantation och regenerativ medicin, Uppsala universitet

Interaktiva webbföreläsningar

  FÖRELÄSARE

Våra föreläsare har gedigen erfarenhet inom området och delar här med sig av sina kunskaper och kliniska erfarenheter. Till hjälp i utbildningen har de en stor mängd resurser i form av små korta sammanfattningar av ett specifikt område med tydliga referenser. Det kan till exempel vara visad nytta av patient- och anhörigutbildning eller det senaste när det gäller en viss typ av behandling.

  UTBILDNINGSOMRÅDEN

Exempel på områden som tas upp i de olika utbildningsdelarna:

  • Utredning och diagnostik
  • Prevalens
  • Individualiserad behandling
  • Nationella riktlinjer
  • Behandlingsuppföljning
  • Skattningsskalor
  • Graviditet
  • Missbruk
  • Icke farmakologisk behandling
  • Omhändertagande av patienten

Takeda kommer ha möjlighet till produktinformation i anslutning till föreläsningarna.

Elvanse

Narkotikaklass: II - Narkotika med medicinsk användning

Elvanse (lisdexamfetamindimesylat) 20/30/40/50/60/70 mg hårda kapslar.

Farmakoterapeutisk grupp: Centralt verkande sympatomimetika.

ATC-kod: N06BA12. Rxs, särskild receptblankett krävs. (F)

Subventionsbegränsning: Subventioneras endast när svar på tidigare behandling med metylfenidat bedöms vara kliniskt otillräckligt.

Indikation: Elvanse är indicerat som en del i ett omfattande behandlingsprogram anpassat för ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn i åldern 6 år och äldre, när svar på tidigare behandling med metylfenidat bedöms vara kliniskt otillräckligt. Elvanse är också indicerat som en del i ett omfattande behandlingsprogram anpassat för ADHD hos vuxna med symtom på ADHD sedan barndomen. Behandling med Elvanse är inte indicerat för alla patienter med ADHD och beslutet att använda läkemedlet måste ta hänsyn till patientens helhetsbild, inklusive en noggrann bedömning av svårighetsgraden och kroniciteten i patientens symtom, risken för skadligt substansbruk, felaktig användning samt kliniskt svar på eventuella tidigare farmakoterapier för behandling av ADHD. Behandlingen ska ske under överinseende av specialist på beteendestörningar.

Kontraindikationer: Överkänslighet mot sympatomimetiska aminer eller mot något hjälpämne, samtidig användning av monoaminoxidas (MAO)-hämmare eller inom 14 dagar efter att dessa läkemedel har satts ut på grund av risk för hypertensiv kris, hypertyroidism eller tyreotoxikos, agitationstillstånd, symtomatisk kardiovaskulär sjukdom, avancerad arterioskleros, måttlig till svår hypertoni samt glaukom.

Varningar och försiktighet: Skadligt substansbruk och beroende, kardiovaskulära biverkningar, psykiska biverkningar, tics, långsiktig effekt på tillväxt (längd och vikt), kramper, synstörningar, förskrivning och utlämning samt användning tillsammans med andra sympatomimetiska läkemedel. Elvanse bör endast användas under graviditet om den potentiella nyttan överväger den potentiella risken för fostret. Elvanse ska inte användas under amning. Kan ha en måttlig effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner, då Elvanse kan orsaka yrsel, dåsighet och synstörningar inklusive ackommodations¬svårigheter och dimsyn.

För fullständig information och priser, se www.fass.se.

Datum för översyn av produktresumé: 2025-01-07

Kontakt: Takeda Pharma AB, infosweden@takeda.com.

Intuniv

▼ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till: Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala, www.lakemedelsverket.se.

Intuniv (guanfacinhydroklorid) 1 mg, 2 mg, 3 mg och 4 mg, depottabletter.

Farmakoterapeutisk grupp: Antihypertensiva medel, antiadrenerga preparat med central verkan. ATC-kod: C02AC02. Rx, (F).

Subventionsbegränsning: Subventioneras endast när svar på tidigare behandling med centralstimulerande medel och atomoxetin bedöms vara kliniskt otillräckligt, eller när behandling med dessa är olämpligt.

Indikation: Intuniv är avsett för behandling av ADHD (Attention Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn och ungdomar i åldern 6-17 år för vilka stimulantia inte är lämpliga, inte tolereras eller har visats vara ineffektiva. Intuniv måste användas som en del i ett omfattande ADHD-behandlingsprogram, som normalt omfattar psykologiska, pedagogiska och sociala åtgärder.

Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne.

Varningar och försiktighet:Behandlingen måste påbörjas under överinseende av lämplig specialist på beteendestörningar hos barn och/eller ungdomar. Vänligen läs produktresumén för Intuniv innan förskrivning, särskilt avseende hypotoni, bradykardi, synkope, QTc- intervall, sedering, somnolens, självmordstankar, aggression, effekter på längd, vikt och kroppsmasseindex (BMI) samt hjälpämnen. Rekommenderas inte under graviditet eller till fertila kvinnor som inte använder preventivmedel. Det är inte känt om guanfacin och dess metaboliter utsöndras i bröstmjölk. En risk för det ammade barnet kan inte uteslutas. Guanfacin kan orsaka yrsel och somnolens, vilket huvudsakligen förekommer vid behandlingsstart och mindre ofta vid fortsatt behandling. Synkope har också observerats. Patienterna ska varnas för dessa möjliga biverkningar och om de påverkas ska de rådas att undvika att framföra fordon och använda maskiner.

För fullständig information och priser, se www.fass.se.

Datum för översyn av produktresumé: 01/2023

Kontakt: Takeda Pharma AB, infosweden@takeda.com, tel. 08-731 28 00, www.takeda.se.

Equasym Depot

Narkotikaklass: II - Narkotika med medicinsk användning

Equasym® Depot (metylfenidat) 10 mg, 20 mg, 30 mg och 40 mg, hårda kapslar med modifierad frisättning.

Farmakoterapeutisk grupp: Psykostimulantia och medel vid ADHD, centralt verkande sympatometika.

ATC-kod: N06BA04. Rxs, särskild receptblankett krävs, F.

Indikation: ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Metylfenidat är indicerat som en del i det totala behandlingsprogrammet för ADHD hos barn från 6 år, när endast stödjande åtgärder visat sig vara otillräckliga. Behandlingen ska ske under överinseende av specialist på beteendestörningar hos barn och/eller ungdomar. Diagnos ska ställas enligt kriterierna i DSM-IV eller riktlinjerna i ICD-10 och ska grundas på fullständig anamnes och utvärdering av patienten. Diagnos kan inte ställas enbart på närvaro av ett eller flera symtom. Behandling med metylfenidat är inte indicerat för alla barn med ADHD och beslutet att använda läkemedlet måste grundas på en mycket noggrann bedömning av svårighetsgrad och kronicitet av barnet symtom i förhållande till barnets ålder

Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne, glaukom, feokromocytom, under behandling med icke-selektiva, irreversibla monoaminooxidas (MAO)-hämmare, samt inom minst 14 dagar efter att dessa läkemedel har satts ut på grund av risk för hypertonisk kris, hypertyroidism eller tyreotoxikos, diagnos på eller anamnes av svår depression, anorexia nervosa/anorektiska störningar, självmordstendenser, psykotiska symtom, svåra humörstörningar, mani, schizofreni, psykopatisk/borderline personlighetsstörning, diagnos på eller anamnes av svåra och episodiska (typ I), bipolära (affektiva) störningar (som inte är välkontrollerade), existerande kardiovaskulära sjukdomar, inklusive svår hypertoni, hjärtsvikt, arteriell ocklusiv sjukdom, angina pectoris, hemodynamiskt signifikant kongenital hjärtsjukdom, kardiomyopati, hjärtinfarkt, potentiellt livshotande arytmier och channelopathy (störning orsakad av dysfunktion i jonkanaler), existerande cerebrovaskulära rubbningar, cerebral aneurysm, kärlrubbningar inklusive vaskulit eller stroke.

Varningar och försiktighet: Kardiovaskulär status ska noggrant övervakas. Försiktighet är indicerat vid behandling av patienter vilkas underliggande medicinska tillstånd kan skadas av ökat blodtryck eller hjärtfrekvens. Plötslig död har rapporterats i samband med användning av CNS-stimulerande medel vid normala doser hos barn, varav somliga hade kardiella strukturavvikelser eller andra allvarliga hjärtproblem. Felanvändning av CNS-stimulerande medel kan ha samband med plötslig död och andra allvarliga kardiovaskulära biverkningar. Cerebral vaskulit verkar vara en mycket sällsynt idiosynkratisk reaktion på exponering för metylfenidat. Utveckling eller förvärring av psykiska störningar. Förvärring av existerande psykotiska eller maniska symtom, uppträdande av nya psykotiska eller maniska symtom, aggressivt eller fientligt beteende, självmordstendens, tics, ångest, agitation eller spänningar, bipolära sjukdomar, tillväxt, epileptiska anfall, priapism, missbruk, felanvändning och avvikande användning. Långtidsbehandling (mer än 12 månader) hos barn och ungdomar, ska fortlöpande övervakas noggrant med avseende på kardiovaskulär status, tillväxt, aptit, utveckling av nya eller förvärring av existerande psykiska störningar. Läkare som väljer att använda metylfenidat under längre perioder (mer än 12 månader) till barn och ungdomar med ADHD ska regelbundet omvärdera den långsiktiga nyttan av läkemedlet för varje enskild patient med perioder utan behandling för att bedöma hur patienten fungerar utan läkemedel. Det rekommenderas att metylfenidat sätts ut minst en gång per år för bedömning av barnets tillstånd (företrädesvis under skollov). Förbättringen kan komma att bibehållas när läkemedlet sätts ut antingen tillfälligt eller permanent. Rekommenderas inte under graviditet såvida inte en senareläggning av behandling utgör en större risk för graviditeten. Metylfenidat har påvisats i bröstmjölk hos en kvinna som behandlats med metylfenidat. En risk kan inte uteslutas för barn som ammas. Har måttlig effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner, då metylfenidat kan orsaka yrsel, dåsighet och synstörningar inklusive ackommodationssvårigheter, diplopi och dimsyn.

För fullständig information och priser, se www.fass.se.

Datum för översyn av produktresumé: 2024-05-21.