SPK 2024; Referat från satellitsymposiet ADHD genom livet – ett hållbart liv för alla
Referat från Takedas satellitsymposium "ADHD genom livet - ett hållbart liv för alla" som hölls under Svenska Psykiatriska Föreningen kongress 2024.
Denna sida är avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal
Referat från Takedas satellitsymposium "ADHD genom livet - ett hållbart liv för alla" som hölls under Svenska Psykiatriska Föreningen kongress 2024.
Sjukvården ställs inför stora utmaningar för att kunna hjälpa vuxna personer med nydiagnostiserad ADHD. Både livskvalitet och psykisk hälsa kan påverkas negativt av att ha ADHD-diagnos.
Socialstyrelsen har 2019 uppmärksammat könsskillnader inom neuropsykiatri att ADHD upptäcks senare bland flickor och kvinnor vilket kan fördröja diagnos och behandling.
Forskare frågade nästan 18.000 tvillingar mellan 20 och 47 år om deras livsstil och hälsa. Resultatet visade att det fanns en koppling mellan ADHD-symtom och att äta mer socker, mättat fett, skaldjur och livsmedel med hög socker- och proteinhalt.
Henrik Larsson förklarar vad syftet är med epidemiologisk forskning om ADHD och ger en introduktion om prevalens och könsskillnader.
Vilka faktorer kan bidra till att en person har ADHD? Hur stor del är arv respektive miljöfaktorer? Professor Henrik Larsson förklarar vad senaste forskningen visat kring orsakssamband till ADHD.
Långsiktiga insatser behövs för att förhindra samsjuklighet hos unga med ADHD. Psykisk och fysisk samsjuklighet riskerar att öka över tid hos unga med ADHD, vilket kan leda till en mer omfattande problematik om lämpliga insatser dröjer eller helt uteblir.
Adult ADHD and the brain
Svara på 5 frågor för att testa dina kunskaper om ADHD!