Denna sidan vänder sig till dig som jobbar inom vården och möter barn eller vuxna med ADHD
Unga vuxna med ADHD hade fler sjukhusinläggningar, fler besök i öppenvården och förskrivs mer läkemedel. Skillnaden höll i sig eller ökade under de tidiga vuxenåren. ADHD i barndomen kan ha långvariga samband med både psykiska- och fysiska hälsoproblem i vuxenlivet.
Efter att forskarna har undersökt närmare en halv miljon svenskars hälso- och sjukvårdskonsumtion i patient- och läkemedelsregistret visade det sig att ADHD innebär belastningar både för individen och samhället. Varje person med ADHD från barndom till ung vuxen kostar nästan tre gånger så mycket per år jämfört med en person utan diagnos. De ökade kostnaderna beror till stor del på sjukhusinläggningar, främst från drogmissbruk och skador (vid t ex trafikolyckor). Forskarna betonar att det är viktigt att ge denna patientgrupp fortsatt stöd inom hälso- och sjukvården från barndomen in i vuxen ålder för att förebygga andra hälsorelaterade sjukdomar.1
(A) Genomsnittlig årskostnad (€) per person i ung vuxen ålder (18–26 år) hos individer med och utan barndomsdiagnos för ADHD.
(B) Genomsnittlig årskostnad (€) per person i ung vuxen ålder hos ADHD-patienter, ADHD remitterade och individer utan ADHD som barn.
De mörkfärgade delarna av staplarna representerar kostnader från psykiatriska störningar och de ljusa sektionerna av staplarna representerar kostnader för somatiska störningar
- Du Rietz et al. Trajectories of healthcare utilization and costs of psychiatric and somatic multimorbidity in adults with childhood ADHD: a prospective register‐based study. The Journal of Child Psychology and Psychiatry. 2020; 61 (9): 959-968.