Denna sida är avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal

Icke-farmakologiska behandlingar

Publicerad: 2022-12-06

Det finns en rad icke-farmakologiska behandlingar för ADHD som till exempel beteendemässiga, psykologiska, sociala, pedagogiska och livsstilsinterventioner.1-7 Dessa kan ges ensamt eller i kombination med läkemedel.

Figur: Icke-farmakologiska behandlingar.1-7

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

KBT består av självinstruktionsträning som ges individuellt eller i grupp. Det hjälper patienten att:

  • Utveckla ett mer planerat och reflekterande förhållningssätt till tänkande och beteende, inklusive sociala interaktioner.3
  • Anta en mer reflekterande, systematisk och målinriktad inställning till vardagliga uppgifter, aktiviteter och problemlösning, inklusive kognitiva funktioner.8

Regelbundna behandlingar med KBT har visat sig minska ADHD-symtom hos barn, ungdomar och vuxna.9-18

Psykoedukation

Psykoedukation kan vara till exempel utbildning om ADHD till drabbade patienter och deras anhöriga.19-22 Utbildningen är inte KBT-inspirerad utan är till för att informera patienter om utmaningar och möjligheter med ADHD för at underlätta deras förståelse och hantering av tillståndet.20

Neurofeedback

Neurofeedback är datorbaserade övningar, som ger feedback om uppmärksamhetsnivåer för att möjliggöra beteendeträning.4,23 Patienternas hjärnaktivitet mäts med elektroencefalogram (EEC) medan de utför en uppgift, vanligtvis ett datorspel, där patienter får poäng när deras hjärnaktivitet visar positiva förändringar.5,23 Detta ger omedelbar feedback till patienter om deras uppmärksamhetsnivå under en uppgift.4 Patienter utbildas därefter för att övervaka och ändra sina hjärnvågsmönster.4

Kost och motion

Det finns få studier om lite vetenskapligt stöd för en balanserad kost och vikten av regelbunden motion för personer med ADHD. De internationella riktlinjerna National Institute of Health and Care Excellence (NICE), förespråkar vikten av regelbunden motion, en balanserad kost och god näring för barn, ungdomar och vuxna med sjukdomen.1

  1. NICE guideline 2018. Attention deficit hyperactivity disorder: diagnosis and management. Available at: https://www.nice.org.uk/guidance/ng87. Hämtad Oktober 2020.
  2. Daley D, van der Oord S, Ferrin M, et al. Behavioral interventions in attention-deficit/hyperactivity disorder: a meta-analysis of randomized controlled trials across multiple outcome domains. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2014; 53: 835-847.
  3. Taylor E, Döpfner M, Sergeant J, et al. European clinical guidelines for hyperkinetic disorder — first upgrade. Eur Child Adolesc Psychiatry 2004; 13(Suppl 1): I/7-I/30.
  4. Steiner NJ, Frenette EC, Rene KM, et al. In-school neurofeedback training for ADHD: sustained improvements from a randomized control trial. Pediatrics 2014; 133: 483-492.
  5. Meisel V, Servera M, Garcia-Banda G, et al. Neurofeedback and standard pharmacological intervention in ADHD: a randomized controlled trial with six-month follow-up. Biol Psychol 2013; 94: 12-21.
  6. Sonuga-Barke EJ, Brandeis D, Cortese S, et al. Nonpharmacological interventions for ADHD: systematic review and meta-analyses of randomized controlled trials of dietary and psychological treatments. Am J Psychiatry 2013; 170: 275-289.
  7. Cairncross M, Miller CJ. The effectiveness of mindfulness-based therapies for ADHD: a meta-analytic review. J Atten Disord 2016; Epub ahead of print.
  8. Prevatt F, Yelland S. An empirical evaluation of ADHD coaching in college students. J Atten Disord 2015; 19: 666-677.
  9. Vidal R, Castells J, Richarte V, et al. Group therapy for adolescents with attention-deficit/hyperactivity disorder: a randomized controlled trial. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2015; 54: 275-282.
  10. Pettersson R, Söderström S, Edlund-Söderström K, et al. Internet-based cognitive behavioral therapy for adults with ADHD in outpatient psychiatric care: a randomized trial. J Atten Disord 2017; 21: 508-521.
  11. Safren SA, Sprich S, Mimiaga MJ, et al. Cognitive behavioral therapy vs relaxation with educational support for medication-treated adults with ADHD and persistent symptoms: a randomized controlled trial. JAMA 2010; 304: 875-880.
  12. Virta M, Vedenpaa A, Gronroos N, et al. Adults with ADHD benefit from cognitive-behaviorally oriented group rehabilitation: a study of 29 participants. J Atten Disord 2008; 12: 218-226.
  13. Solanto MV, Marks DJ, Mitchell KJ, et al. Development of a new psychosocial treatment for adult ADHD. J Atten Disord 2008; 11: 728-736.
  14. Solanto MV, Marks DJ, Wasserstein J, et al. Efficacy of meta-cognitive therapy for adult ADHD. Am J Psychiatry 2010; 167: 958-968.
  15. Knouse LE, Teller J, Brooks MA. Meta-analysis of cognitive-behavioral treatments for adult ADHD. Journal of consulting and clinical psychology 2017; 85: 737-750.
  16. Fehlings DL. Attention deficit hyperactivity disorder: does cognitive behavioral therapy improve home behavior? J Dev Behav Pediatr 1991; 12: 223-228.
  17. Hoekzema E, Carmona S, Tremols V, et al. Enhanced neural activity in frontal and cerebellar circuits after cognitive training in children with attention-deficit/hyperactivity disorder. Hum Brain Mapp 2010; 31: 1942-1950.
  18. Hoekzema E, Carmona S, Ramos-Quiroga JA, et al. Training-induced neuroanatomical plasticity in ADHD: a tensor-based morphometric study. Hum Brain Mapp 2011; 32: 1741-1749.
  19. Montoya A, Colom F, Ferrin M. Is psychoeducation for parents and teachers of children and adolescents with ADHD efficacious? A systematic literature review. Eur Psychiatry 2011; 26: 166-175.
  20. Ferrin M, Taylor E. Child and caregiver issues in the treatment of attention deficit-hyperactivity disorder: education, adherence and treatment choice. Future Neurol 2011; 6: 399-413.
  21. Ferrin M, Moreno-Granados JM, Salcedo-Marin MD, et al. Evaluation of a psychoeducation programme for parents of children and adolescents with ADHD: immediate and long-term effects using a blind randomized controlled trial. Eur Child Adolesc Psychiatry 2014; 23: 637-647.
  22. Ferrin M, Perez-Ayala V, El-Abd S, et al. A randomized controlled trial evaluating the efficacy of a psychoeducation program for families of children and adolescents with ADHD in the United Kingdom: results after a 6-month follow-up. J Atten Disord 2016; Epub ahead of print.
  23. Bink M, van Nieuwenhuizen C, Popma A, et al. Behavioral effects of neurofeedback in adolescents with ADHD: a randomized controlled trial. Eur Child Adolesc Psychiatry 2015; 24: 1035-1048.

Publicerad: 2022-12-06

Författare: Takeda Sverige

Ladda ner PDF

Skriv ut

ÄMNEN I DEN HÄR ARTIKELN

Behandling

Behandling

visste-du-att.svg

Riskfaktorer för ADHD

Forskarna ville granska och identifiera bevis för att vissa miljöfaktorer och perifera biomarkörer är associerade med ADHD-diagnos. Meta-analysen visade att de enda faktorer som har association med ADHD-diagnos var;  fetma innan graviditet, övervikt, rökning och användning av paracetamol under graviditeten hos mamman.

Referens: Kim JH et al. Lancet Psychiatry 2020; 7: 955-970
diagnosis_icon.svg

DIAGNOS
behandling_icon.svg

BEHANDLING
webinars_spotblock.png

Webinars

Webbaserad utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal

Till webinars
patiensupport_spotblock.png

Patientstöd

Hjälpmedel för både barn och vuxna

Till patientstöd
Phone

Ring oss

08 - 731 28 00

Email

Maila oss

infosweden@takeda.com

Calendar

Boka möte

Till bokningsformulär

Elvanse

Beroendeframkallande medel.
Iaktta största försiktighet vid förskrivning av detta läkemedel.

Elvanse (lisdexamfetamindimesylat) 20/30/40/50/60/70 mg hårda kapslar. Farmakoterapeutisk grupp: Centralt verkande sympatomimetika. ATC-kod: N06BA12. Rxs, särskild receptblankett krävs. (F) Subventionsbegränsning: Subventioneras endast när svar på tidigare behandling med metylfenidat bedöms vara kliniskt otillräckligt.

Indikation: Elvanse är indicerat som en del i ett omfattande behandlingsprogram anpassat för ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn i åldern 6 år och äldre, när svar på tidigare behandling med metylfenidat bedöms vara kliniskt otillräckligt. Elvanse är också indicerat som en del i ett omfattande behandlingsprogram anpassat för ADHD hos vuxna med symtom på ADHD sedan barndomen. Behandling med Elvanse är inte indicerat för alla patienter med ADHD och beslutet att använda läkemedlet måste ta hänsyn till patientens helhetsbild, inklusive en noggrann bedömning av svårighetsgraden och kroniciteten i patientens symtom, risken för skadligt substansbruk, felaktig användning samt kliniskt svar på eventuella tidigare farmakoterapier för behandling av ADHD. Behandlingen ska ske under överinseende av specialist på beteendestörningar.

Kontraindikationer: Överkänslighet mot sympatomimetiska aminer eller mot något hjälpämne, samtidig användning av monoaminoxidas (MAO)-hämmare eller inom 14 dagar efter att dessa läkemedel har satts ut på grund av risk för hypertensiv kris, hypertyroidism eller tyreotoxikos, agitationstillstånd, symtomatisk kardiovaskulär sjukdom, avancerad arterioskleros, måttlig till svår hypertoni samt glaukom.

Varningar och försiktighet: Skadligt substansbruk och beroende, kardiovaskulära biverkningar, psykiska biverkningar, tics, långsiktig effekt på tillväxt (längd och vikt), kramper, synstörningar, förskrivning och utlämning samt användning tillsammans med andra sympatomimetiska läkemedel. Elvanse bör endast användas under graviditet om den potentiella nyttan överväger den potentiella risken för fostret. Elvanse ska inte användas under amning. Kan ha en måttlig effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner, då Elvanse kan orsaka yrsel, dåsighet och synstörningar inklusive ackommodations¬svårigheter och dimsyn.

För fullständig information och priser, se www.fass.se.

Datum för översyn av produktresumé: 2024-01-16

Kontakt: Takeda Pharma AB, infosweden@takeda.com.

Elvanse Vuxen

Beroendeframkallande medel.
Iaktta största försiktighet vid förskrivning av detta läkemedel.

Elvanse Vuxen 20 mg, 30 mg, 40 mg, 50 mg, 60 mg och 70 mg (lisdexamfetamindimesylat) hårda kapslar. ATC-kod: N06BA12, centralt verkande sympatomimetika. Rxs, särskild receptblankett krävs. (F) Subventioneras endast när svar på tidigare behandling med metylfenidat bedöms vara kliniskt otillräckligt.

Indikation: Elvanse Vuxen är indicerat som en del i ett omfattande behandlingsprogram anpassat för ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder, Uppmärksamhetsstörning/Hyperaktivitet) hos vuxna. Elvanse Vuxen är inte indicerat för alla vuxna patienter och beslutet att använda läkemedlet måste ta hänsyn till patientens helhetsbild, inklusive en noggrann bedömning av svårighetsgraden och kroniciteten i patientens symtom, risken för missbruk och felaktig användning samt kliniskt svar på eventuella tidigare farmakoterapier för behandling av ADHD. Behandlingen ska ske under överinseende av specialist på beteendestörningar.

Kontraindikationer: Överkänslighet mot sympatomimetiska aminer eller mot något hjälpämne. Samtidig användning av monoaminoxidas (MAO)-hämmare eller inom 14 dagar efter att dessa läkemedel har satts ut på grund av risk för hypertensiv kris. Hypertyroidism eller tyreotoxikos. Agitationstillstånd. Symtomatisk kardiovaskulär sjukdom. Avancerad arterioskleros. Måttlig till svår hypertoni. Glaukom.

Varningar och försiktighet: Var vänlig läs SPC före förskrivning, särskilt avsnittet med missbruk och beroende, kardiovaskulära biverkningar, psykiska biverkningar, tics, långsiktig effekt på vikt, kramper, synstörning, förskrivning och utlämning samt användning tillsammans med andra sympatomimetiska läkemedel. Elvanse Vuxen bör endast användas under graviditet om den potentiella nyttan överväger den potentiella risken för fostret. Elvanse Vuxen ska inte användas under amning. Kan ha en måttlig effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner, då Elvanse Vuxen kan orsaka yrsel, dåsighet och synstörningar inklusive ackommodationssvårigheter och dimsyn.

Biverkningar: De biverkningar som observerats i samband med behandling med Elvanse Vuxen motsvarar de som ofta förknippas med användning av stimulantia.

Mycket vanliga biverkningar: Mycket vanliga biverkningar som observerats hos vuxna inkluderar nedsatt aptit, insomni, muntorrhet och huvudvärk.

Vanliga biverkningar: agitation, ångest, nedsatt libido, affektlabilitet, psykomotorisk hyperaktivtet, bruxism, yrsel, rastlöshet, tremor, takykardi, palpitation, dyspné, diarré, obstipation, smärta i övre delen av buken, illamående, hyperhidros, erektil dysfunktion, bröstsmärta, irritabilitet, trötthet, sprallighet, förhöjt blodtryck och viktminskning.

För fullständig information och priser, se www.fass.se.

Datum för översyn av produktresumé: 2024-01-11

Kontakt: Takeda Pharma AB, infosweden@takeda.com, tel. 08-731 28 00, www.takeda.se.

Intuniv

▼ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till: Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala, www.lakemedelsverket.se.

Intuniv (guanfacinhydroklorid) 1 mg, 2 mg, 3 mg och 4 mg, depottabletter.

Farmakoterapeutisk grupp: Antihypertensiva medel, antiadrenerga preparat med central verkan. ATC-kod: C02AC02. Rx, (F).

Subventionsbegränsning: Subventioneras endast när svar på tidigare behandling med centralstimulerande medel och atomoxetin bedöms vara kliniskt otillräckligt, eller när behandling med dessa är olämpligt.

Indikation: Intuniv är avsett för behandling av ADHD (Attention Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn och ungdomar i åldern 6-17 år för vilka stimulantia inte är lämpliga, inte tolereras eller har visats vara ineffektiva. Intuniv måste användas som en del i ett omfattande ADHD-behandlingsprogram, som normalt omfattar psykologiska, pedagogiska och sociala åtgärder.

Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne.

Varningar och försiktighet:Behandlingen måste påbörjas under överinseende av lämplig specialist på beteendestörningar hos barn och/eller ungdomar. Vänligen läs produktresumén för Intuniv innan förskrivning, särskilt avseende hypotoni, bradykardi, synkope, QTc- intervall, sedering, somnolens, självmordstankar, aggression, effekter på längd, vikt och kroppsmasseindex (BMI) samt hjälpämnen. Rekommenderas inte under graviditet eller till fertila kvinnor som inte använder preventivmedel. Det är inte känt om guanfacin och dess metaboliter utsöndras i bröstmjölk. En risk för det ammade barnet kan inte uteslutas. Guanfacin kan orsaka yrsel och somnolens, vilket huvudsakligen förekommer vid behandlingsstart och mindre ofta vid fortsatt behandling. Synkope har också observerats. Patienterna ska varnas för dessa möjliga biverkningar och om de påverkas ska de rådas att undvika att framföra fordon och använda maskiner.

För fullständig information och priser, se www.fass.se.

Datum för översyn av produktresumé: 01/2023

Kontakt: Takeda Pharma AB, infosweden@takeda.com, tel. 08-731 28 00, www.takeda.se.

Equasym Depot

Beroendeframkallande medel.
Iaktta största försiktighet vid förskrivning av detta läkemedel.

Equasym® Depot (metylfenidat) 10 mg, 20 mg, 30 mg och 40 mg, hårda kapslar med modifierad frisättning.

Farmakoterapeutisk grupp Psykostimulantia och medel vid ADHD, centralt verkande sympatometika. ATC-kod: N06BA04. Rxs, särskild receptblankett krävs, F.

Indikation: ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Metylfenidat är indicerat som en del i det totala behandlingsprogrammet för ADHD hos barn från 6 år, när endast stödjande åtgärder visat sig vara otillräckliga. Behandlingen ska ske under överinseende av specialist på beteendestörningar hos barn och/eller ungdomar. Diagnos ska ställas enligt kriterierna i DSM-IV eller riktlinjerna i ICD-10 och ska grundas på fullständig anamnes och utvärdering av patienten. Diagnos kan inte ställas enbart på närvaro av ett eller flera symtom. Behandling med metylfenidat är inte indicerat för alla barn med ADHD och beslutet att använda läkemedlet måste grundas på en mycket noggrann bedömning av svårighetsgrad och kronicitet av barnet symtom i förhållande till barnets ålder.

Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne, glaukom, feokromocytom, under behandling med icke-selektiva, irreversibla monoaminooxidas (MAO)-hämmare, samt inom minst 14 dagar efter att dessa läkemedel har satts ut på grund av risk för hypertonisk kris, hypertyroidism eller tyreotoxikos, diagnos på eller anamnes av svår depression, anorexia nervosa/anorektiska störningar, självmordstendenser, psykotiska symtom, svåra humörstörningar, mani, schizofreni, psykopatisk/borderline personlighetsstörning, diagnos på eller anamnes av svåra och episodiska (typ I), bipolära (affektiva) störningar (som inte är välkontrollerade), existerande kardiovaskulära sjukdomar, inklusive svår hypertoni, hjärtsvikt, arteriell ocklusiv sjukdom, angina pectoris, hemodynamiskt signifikant kongenital hjärtsjukdom, kardiomyopati, hjärtinfarkt, potentiellt livshotande arytmier och channelopathy (störning orsakad av dysfunktion i jonkanaler), existerande cerebrovaskulära rubbningar, cerebral aneurysm, kärlrubbningar inklusive vaskulit eller stroke.

Varningar och försiktighet: Kardiovaskulär status ska noggrant övervakas. Försiktighet är indicerat vid behandling av patienter vilkas underliggande medicinska tillstånd kan skadas av ökat blodtryck eller hjärtfrekvens. Plötslig död har rapporterats i samband med användning av CNS-stimulerande medel vid normala doser hos barn, varav somliga hade kardiella strukturavvikelser eller andra allvarliga hjärtproblem. Felanvändning av CNS-stimulerande medel kan ha samband med plötslig död och andra allvarliga kardiovaskulära biverkningar. Cerebral vaskulit verkar vara en mycket sällsynt idiosynkratisk reaktion på exponering för metylfenidat. Utveckling eller förvärring av psykiska störningar. Förvärring av existerande psykotiska eller maniska symtom, uppträdande av nya psykotiska eller maniska symtom, aggressivt eller fientligt beteende, självmordstendens, tics, ångest, agitation eller spänningar, bipolära sjukdomar, tillväxt, epileptiska anfall, priapism, missbruk, felanvändning och avvikande användning. Långtidsbehandling (mer än 12 månader) hos barn och ungdomar, ska fortlöpande övervakas noggrant med avseende på kardiovaskulär status, tillväxt, aptit, utveckling av nya eller förvärring av existerande psykiska störningar. Läkare som väljer att använda metylfenidat under längre perioder (mer än 12 månader) till barn och ungdomar med ADHD ska regelbundet omvärdera den långsiktiga nyttan av läkemedlet för varje enskild patient med perioder utan behandling för att bedöma hur patienten fungerar utan läkemedel. Det rekommenderas att metylfenidat sätts ut minst en gång per år för bedömning av barnets tillstånd (företrädesvis under skollov). Förbättringen kan komma att bibehållas när läkemedlet sätts ut antingen tillfälligt eller permanent. Rekommenderas inte under graviditet såvida inte en senareläggning av behandling utgör en större risk för graviditeten. Metylfenidat har påvisats i bröstmjölk hos en kvinna som behandlats med metylfenidat. En risk kan inte uteslutas för barn som ammas. Har måttlig effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner, då metylfenidat kan orsaka yrsel, dåsighet och synstörningar inklusive ackommodationssvårigheter, diplopi och dimsyn.

För fullständig information och priser, se www.fass.se.

Datum för översyn av produktresumé: 2024-05-21.