Denna sidan vänder sig till dig som jobbar inom vården och möter barn eller vuxna med ADHD
Sjukvården ställs inför stora utmaningar för att kunna hjälpa vuxna personer med nydiagnostiserad ADHD. Både livskvalitet och psykisk hälsa kan påverkas negativt av att ha ADHD-diagnos.
Ahnemark et al (2018) konstaterade att nästan hälften av vuxna personer som nyligen fått ADHD-diagnos hade någon form av samsjuklighet. Ångest och depression var absolut vanligast. Låga indexpoäng på livskvalitetinstrumentet EQ-5D var relaterade med höga poäng på självskattningsformuläret MADRS-S tillsammans med flera andra psykiatriska störningar. Resultaten visar att personer med nydiagnostiserad ADHD upplever en försämrad livskvalitet vilket kan förvärras av ångest och depression. Dessa patienter kan behöva särskild vård och extra resurser från sjukvården.1
- Ahnemark E. et al. Health-related quality of life and burden of illness in newly diagnosed attention-deficit/hyperactivity disorder in Sweden. BMC Psychiatry 2018; 18: 223.
ÄMNEN I DEN HÄR ARTIKELN
Diagnos
Om ADHD
Vem kan utreda ADHD?
För att genomföra en utredning vid misstanke om ADHD behövs läkare med psykiatrisk kompetens och psykolog med specialistkompetens. Ofta behövs kompletterande bedömningar specialpedagog, logoped, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator.
Referens: Socialstyrelsen (2019). Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna och barn.
