Denna sida är avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal

Optimera behandlingen av ADHD

Publicerad: 2022-12-06

Optimal behandlingen för en person med ADHD bör innebära att minska oönskade symtom och öka individens livskvalitet. Denna beskrivning stöds av de rekommendationer som finns både i Sverige och internationellt. Se figur.

Figur: Vad krävs för optimal hantering av ADHD. Figur utvecklad från flera källor.1-5

Brist på kunskap och brist på erkännande av ADHD som en verklig sjukdom uppfattas som hinder för att vuxna patienter med ADHD ska accepteras i sin sociala miljö som individer med styrkor och svagheter.6

Sen diagnos

Vuxna med ADHD som får diagnos i vuxen ålder minns att de hade en känsla av att känna sig annorlunda än andra och hade problem i skolan både med inlärningsprocessen och i sociala interaktioner med klasskamrater och lärare under sin barndom.7, 8 

Studier på vuxna som fått diagnos som vuxna visade att de kände sig funktionshindrade jämfört med andra runt omkring dem.7 De berättade om mobbning, depression, rastlöshet och drogmissbruk. Många vuxna har också rapporterat att de ansåg att en tidigare diagnos av ADHD kunde ha lett till större akademisk prestation och en bättre karriärsutveckling och livserfarenhet.8

Vuxna som diagnostiseras med ADHD kan också oroa sig för att ha en "sjukdom för livet" som skulle påverka deras framtid negativ. Ett accepterande av sjukdomen kan göra det möjligt för dem att fortsätta med sitt liv. Vissa vuxna med ADHD rapporterar att stimulerande läkemedel har ett positivt inflytande på deras liv, vilket ger dem en känsla av normalitet och låter dem nå sin fulla potential och uppnå sina mål.7

En noggrann utredning och bedömning är grundläggande för diagnos. Ovanstående figur är utvecklad med hjälp av svenska rekommendationer (Socialstyrelsen)1

Figur: Patientcentrerad vård och en multimodal behandlingsplan.

Det är viktigt att flera behandlingsinsatser samordnas kring patienten. Ovanstående figur är ett exempel på hur behandlingsinsatserna kan se ut för en individ. Det resulterar i en personcentrerad, individuell multimodal behandlingsplan som behandlar sociala, emotionella och beteendemässiga frågor.

Individuell farmakologisk behandling

Patienter med ADHD kan svara olika på olika farmakologiska behandlingar :9,10-13

  • En viss farmakologisk behandling kan fungera på vissa men inte andra.9,10-13
  • Om patienten inte svarar på behandlingen så är det lämpligt att byta behandlingsstrategi, antingen med läkemedel i samma läkemedelsklass eller med läkemedel med annan verkningsmekanism.11,12

Regelbunden uppföljning

Graden av funktionsnedsättning och behandlingsbehov varierar under hela livslängden för många patienter. Det är viktigt att regelbundet omvärdera den pågående effekten av ADHD.Patienter och deras familj bör regelbundet tillfrågas hur de vill vara delaktiga i behandlingsplanering och beslut särskilt viktigt är det vid övergången från barn till vuxen.14

  1. Utredning och diagnostik av adhd hos barn och ungdomar. Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna. Socialstyrelsen, 2014. 
  2. Manos MJ. Psychosocial therapy in the treatment of adults with attention-deficit/hyperactivity disorder. Postgrad Med 2013; 125: 51-64.
  3. Costello EJ, Maughan B. Annual research review: optimal outcomes of child and adolescent mental illness. J Child Psychol Psychiatry 2015; 56: 324-341.
  4. Baweja R, Mattison RE, Waxmonsky JG. Impact of attention-deficit hyperactivity disorder on school performance: what are the effects of medication? Paediatr Drugs 2015; 17: 459-477.
  5. Kovshoff H, Vrijens M, Thompson M, et al. What influences clinicians’ decisions about ADHD medication? Initial data from the Influences on Prescribing for ADHD Questionnaire (IPAQ). Eur Child Adolesc Psychiatry 2013; 22: 533-542.
  6. Schrevel SJ, Dedding C, van Aken JA, et al. ‘Do I need to become someone else?’ A qualitative exploratory study into the experiences and needs of adults with ADHD. Health Expect 2016; 19: 39-48.
  7. Young S, Bramham J, Gray K, et al. The experience of receiving a diagnosis and treatment of ADHD in adulthood: a qualitative study of clinically referred patients using interpretative phenomenological analysis. J Atten Disord 2008; 11: 493-503.
  8. Brod M, Pohlman B, Lasser R, et al. Comparison of the burden of illness for adults with ADHD across seven countries: a qualitative study. Health Qual Life Outcomes 2012; 10: 47.
  9. Hodgkins P, Shaw M, Coghill D, et al. Amfetamine and methylphenidate medications for attention-deficit/hyperactivity disorder: complementary
  10. Ramtvedt BE, Røinäs E, Aabech HS, et al. Clinical gains from including both dextroamphetamine and methylphenidate in stimulant trials. J Child Adolesc Psychopharmacol 2013; 23: 597-604.
  11. Efron D, Jarman F, Barker M. Methylphenidate versus dextroamphetamine in children with attention deficit hyperactivity disorder: a double-blind, crossover trial. Pediatrics 1997; 100: E6.
  12. Arnold LE. Methylphenidate vs amphetamine: comparative review. J Atten Disord 2000; 3: 200-211.
  13. Newcorn JH, Kratochvil CJ, Allen AJ, et al. Atomoxetine and osmotically released methylphenidate for the treatment of attention deficit hyperactivity disorder: acute comparison and differential response. Am J Psychiatry 2008; 165: 721-730.
  14. NICE guideline 2018. Attention deficit hyperactivity disorder: diagnosis and management. Available at: https://www.nice.org.uk/guidance/ng87. Hämtad 201011.

ÄMNEN I DEN HÄR ARTIKELN

Behandling

Behandling

visste-du-att.svg

Sport och ADHD

Idrotter som innebär snabba rörelser och snabbt beslutsfattande som till exempel baseboll och basket kan personer med ADHD utmärka sig. Fysisk aktivitet kan förbättra symtomen på ADHD hos barn och kan också innebära att de har färre symtom på ångest och depression.

Referens: Han DH et al. Br J Sports Med 2019; 53: 741-745

webinars_spotblock.png

Webinars

Webbaserad utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal

patiensupport_spotblock.png

Patientstöd

Hjälpmedel för både barn och vuxna