Denna sidan vänder sig till dig som jobbar inom vården och möter barn eller vuxna med ADHD
Forskare frågade nästan 18.000 tvillingar mellan 20 och 47 år om deras livsstil och hälsa. Resultatet visade att det fanns en koppling mellan ADHD-symtom och att äta mer socker, mättat fett, skaldjur och livsmedel med hög socker- och proteinhalt.
Studien visade att det går att koppla framför allt ouppmärksamhet men även i viss mån hyperaktivitet och impulsivitet till matvanor. Korrelationsmönstren mellan ADHD-symtom och olika kostvanor var stabila över ålder, kön och socioekonomisk status. Med hjälp av det svenska tvillingregistret kunde forskarna för första gången visa att vissa ärftliga egenskaper kan dela vissa gener.
Resultaten kan ha betydelse för framtiden eftersom det kan hjälpa till att förklara varför personer med ADHD har en högre risk att drabbas av somatiska sjukdomar som till exempel fetma. Det kan också generera nya hypoteser för genetiska studier och nya behandlingsalternativ. En hypotes är att delade genetiska faktorer för ADHD-symtom och kostvanor delvis kan återspegla en gemensam genetisk väg för olika beroendeframkallande beteenden. I studien medverkar förutom professor Henrik Larssons forskargrupp i Örebro även forskare från Karolinska institutet och Mälardalens högskola samt forskare från Norge och Holland.1
Tvillingregistret
Svenska Tvillingregistret har information om cirka 87 000 tvillingpar med känd zygositet (en- eller tvåäggstvillingar) och är en resurs för medicinsk forskning. Registret som förvaltas av Karolinska Institutet är världens största i sitt slag. Svenska Tvillingregistret upprättades på 1960-talet och idag pågår ca 30 projekt som baseras på registret. Studierna täcker ett brett fält av folkhälsofrågor som till exempel allergier, cancer, demenssjukdom och hjärt- och kärlsjukdom.
Li, L et al. Attention-deficit/hyperactivity disorder symptoms and dietary habits in adulthood: A large population-based twin study in Sweden. Am J Med Genet B Neuropsychiatr Genet. 2020; 183 (8): 475-485