Denna sidan vänder sig till dig som jobbar inom vården och möter barn eller vuxna med ADHD
- ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är den vanligaste diagnosen inom barn- och vuxenpsykiatrin idag.1
- ADHD beräknas förekomma hos 5–7% hos barn och är dubbelt så vanligt hos pojkar (5–9%) som hos flickor (3–5%). Bland vuxna beräknas ADHD förekomma hos cirka 3% av män och kvinnor.1
- I en studie av Franke et al. sammanfattas kunskapsläget om långsiktigt förlopp av ADHD, med tonvikt på kliniska symtom, kognitiva banor och behandlingseffekter.2
- Unga vuxna kan uppleva att ADHD-symtomen är svårare jämfört med yngre barn på grund av sociala, yrkes- och utbildningsmässiga förväntningar.3
- I Sverige finns det regionala rutiner om hur övergången från barn/ungdomspsykiatri till vuxenpsykiatrin ska skötas, men det saknas i nuläget enhetliga nationella riktlinjer kring detta.4
- Användningen av ADHD-läkemedel minskar med 50% i åldersgruppen 20–24 år och därefter sker det en ökning i åldersgruppen 25–29 år.4
- Konsekvenser för vuxna med diagnosen adhd- Kartläggning och analys. Socialstyrelsen. 2019.
- Franke B, et al. Live fast, die young? A review on the developmental trajectories of ADHD across the lifespan. European Neuropsychopharmacology. 2018; 28: 10, 1059-1088.
- Wernersson R, et al. Evaluation of a new model for assessment and treatment of uncomplicated ADHD-effect, patient satisfaction and costs. Nordic Journal of Psychiatry. 2019; 74:2, 96-104.
- The Transition – What happens to young adults with ADHD in the transition period? Final presentation Phase 1. “Sironarapporten”.