Denna sidan vänder sig till dig som jobbar inom vården och möter barn eller vuxna med ADHD
I en tvärsnittsstudie från 1986 var prevalensen av ADHD bland vuxna inom öppenvården i vuxenpsykiatrin i Europa hela 15,3% (DSM-5).
- Den vanligaste samsjukligheten med ADHD var depression.
- Ångest var nästan lika vanligt hos de som inte hade ADHD jämfört med de som hade ADHD (34,6% respektive 36,4%).
- Alkoholmissbruk var vanligare hos patienter med ADHD jämfört med de utan ADHD (10,3% respektive 5,2%).1
Prevalens av ADHD och samsjuklighet i USA
Figur: Prevalens av ADHD och samsjuklighet I USA. National Comorbidity Survey Replication.
Figuren är anpassad från Kessler RC et al. Am J Psychiatry 2006; 163: 716-723.2
Livstidsprevalens samsjuklighet hos män
Biederman et al (2006) har i en 10-års fallstudie undersökt livstidsprevalensen av ADHD och psykiska sjukdomar från tonåren till vuxenlivet hos män. Resultatet visade att det var större sannolikhet att män med ADHD jämfört med män utan ADHD hade:
- Högre andel av psykisk ohälsa (OR: 6,1; 95% KI 3,5–10,7)
- Ångestsjukdomar (OR: 2,2; 95% KI 1,5–3,2)
- Antisociala störningar (OR: 5,9; 95% KI 3,9–8,8)
- Utvecklingssjukdomar (OR: 2,5; 95% KI 1,7–3,6)
- Substansberoende (OR: 2,0; 95% KI 1,3–3,0).3
(OR=Odds ratio, Oddskvot, KI=Konfidensintervall)
Livstidsprevalens samsjuklighet hos kvinnor
En liknande 11-årig fallkontrollstudie genomfördes på kvinnor med och utan ADHD. Enligt undersökningsdata var det större sannolikhet att kvinnor med ADHD jämfört med kvinnor utan ADHD hade:
- Signifikant högre risk för psykisk ohälsa (p <0,001)
- Stämningsrelaterade sjukdomar (HR: 6,8; 95% KI 3,7–12,6)
- Ångestsjukdomar (HR: 2,1; 95% KI 1,6–2,9)
- Antisociala störningar (HR: 7,2; 95% KI 4,0–12,7)
- Utvecklingssjukdomar (HR: 3,2; 95% KI 2,0–5,3)
- Substansberoende (HR: 2,7; 95% KI 1,6–4,3)
- Ätstörningar (HR: 3,5; 95% KI 1,6–7,3).4
(HR = Hazard ratio, Riskförhållande)
Sammanfattningsvis: Livstidsprevalensen för allvarlig depressiv sjukdom, bipolär sjukdom, ångestsyndrom (separationsångest, agorafobi och social fobi), antisociala störningar (trotssyndrom, uppförandestörning och antisocial personlighetssyndrom), utvecklingsstörningar (tics /Tourettes och sängvätning) och missbruk/beroende (nikotin/ alkohol/droger) var signifikant högre personer med ADHD (enligt DSM-IV ) än hos personer utan ADHD (p <0,05 för vardera).3-4
World Health Organization World Mental Health Surveys visade att 8,3% av 585 vuxna med ADHD hade:
- Beteendestörningar (15.6%)
- Substansmissbruk (11.5%)
- Humörssvängningar (9.3%)
- Ångest (8.8%)
De högsta frekvenserna av ADHD sågs hos de med:
- Trotssyndrom eller antisocialt beteendestörning (35,5%),
- Bipolära sjukdomar (15,2%),
- Panikångest (14,4%)
- Social fobi (12,0%)
- Substansbruk (11,5%)5
- Deberdt W, Thome J, Lebrec J, et al. Prevalence of ADHD in nonpsychotic adult psychiatric care (ADPSYC): a multinational cross-sectional study in Europe. BMC Psychiatry 2015; 15: 242.
- Kessler RC, Adler L, Barkley R, et al. The prevalence and correlates of adult ADHD in the United States: results from the National Comorbidity Survey Replication. Am J Psychiatry 2006; 163: 716-723.
- Biederman J, Monuteaux MC, Mick E, et al. Young adult outcome of attention deficit hyperactivity disorder: a controlled 10-year follow-up study. Psychol Med 2006; 36: 167-179.
- Biederman J, Petty CR, Monuteaux MC, et al. Adult psychiatric outcomes of girls with attention deficit hyperactivity disorder: 11-year follow-up in a longitudinal case-control study. Am J Psychiatry 2010; 167: 409-417.
- Fayyad J, Sampson NA, Hwang I, et al. The descriptive epidemiology of DSM-IV Adult ADHD in the World Health Organization World Mental Health Surveys. Atten Defic Hyperact Disord 2017; 9: 47-65.