Tidig upptäckt och vård av ADHD – vad är problemet?

Det var titeln på panelsamtalet som Takeda och Dagens Medicin höll under Almedalsveckan 2022. Diskussionen handlade om vikten av tidig diagnos, hur digitala lösningar kan ge nya möjligheter att möta patienterna samt hur man vill att vården ska fungera framöver för att få ett så bra resultat som möjligt – framför allt för de som har ADHD, men även för sjukvården.

I samtalet deltog Josefin Svensson (patientföreträdare och grundare av ADHD-podden), Lotta Skoglund (överläkare SMART Psykiatri), Jan Lahenkorva (regionråd Region Gävleborg, S), Helena Bladh (Public Policy Lead Takeda) och Acko Ankarberg Johansson (ordförande socialutskottet, KD) som diskuterade de nya möjligheterna som digitaliseringen ger det ökande antalet barn och ungdomar som utreds och behandlas för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

SKR har gjort en utredning som visar att även om kapaciteten inom BUP har ökat kraftigt så ökar behoven i ännu snabbare takt. Detta innebär att väntetiderna förlängs. Alla i panelen var överens om att digitala lösningar är särskilt gynnsamma vid ADHD och att de också kan minska väntetiderna. Lotta betonade även att ADHD är en allvarlig diagnos, men som med rätt behandling har en mycket god prognos. Utan rätt behandling kan livet dock förkortas med i genomsnitt 8–13 år.

Digifysiskt omhändertagande

Lotta Skoglund har arbetet en hel del med digitalisering och beskrev varför just digitalisering är så bra att använda vid ADHD. Eftersom ADHD inte är en sjukdom som man ska, eller kanske vill, behandla bort betyder det att patienterna har behov av en långsiktig kontakt med vården där möjlighet finns att dynamiskt anpassa nivån av stöd efter individens behov. Här passar ett digifysiskt omhändertagande särskilt bra. Idag finns ingen beredskap för att följa patienter över tid och träffa dem när de själva vill och behöver

Josefine Svensson berättade om hur det gick till när hon fick sin ADHD-diagnos vid 23 års ålder. Hon hade tur som fick hjälp snabbt. Efter att ha startat ADHD-podden har hon förstått att många inte alls har samma tur som hon hade. Josefine lyfte hur det digitala kan ses som ett komplement för att göra processen smidigare, exempelvis genom ett utökat användande av mejl eller sms med information i pdf-format istället för utskrivet på papper. Hon förslog också ett mer tillgängligt sätt för patient och läkare att dela journaluppgifter så att kontinuiteten säkras när man träffar olika läkare.

Fungerande hälsodata krävs

Acko Ankarberg Johansson talade om utökad primärvård för att få en fast läkarkontakt och bygga relationer samt att det är viktigt med en bra och tillgänglig hälsodata för att identifiera och diagnostisera patienter. Hon lyfte också att det samma dag kommit glädjande besked om socialdepartementets kommittédirektiv gällande hälsodata som nationellt intresse som nu ska utredas.

Helena Bladh och Lotta lyfte fram utveckling av digitala lösningar för patientens egenrapporterade data, s.k. PROM, som en möjlighet till att individanpassa vårdkontakt utifrån patientens behov. Det kan också ge möjligheter att på gruppnivå kartlägga vårdflödet och upptäcka flaskhalsar, där små men avgörande förändringar i vårdkedjan kan hjälpa till att frigöra resurser.

Jan Lahenkorva berättade om ett exempel där en 16-årig patient kommit med idén om en app som kan underlätta medicinuppföljning vid ADHD från hemmet. Detta är ett exempel på hur patienten kan vara med och skapa lösningar som svarar på verkliga behov. Han menade också att dagens patienter vill ha lösningar som fungerar snabbt och enkelt även gällande vårdkontakter. Vi tittar på telefonen för uppdateringar av olika slag hela tiden – varför kan inte det gälla även för vård?

Avslutningsvis talades om vad vi kan göra nu med tanke på hur det ser ut idag med bland annat en tuff ekonomi och långa vårdköer. Alla var överens om att vi behöver hjälpas åt och arbeta tillsammans över de sektorala gränserna – att skapa lösningar i samverkan mellan vård, akademi, patienter och företag. Det är viktigt att patienten känner delaktighet i sin egen vård och att det finns transparens i hur processen ser ut.

Här kan du se en repris av hela panelsamtalet