Nationella riktlinjer för ADHD – vägen till jämlik vård?

Under Almedalsveckan 2023 höll Takeda och Dagens Medicin ett panelsamtal där Socialstyrelsens nationella riktlinjer för ADHD diskuterades. Diskussionen handlade om vad som behövs för att riktlinjerna ska göra skillnad för de som lever med och nära diagnosen samt om detta kan vara vägen till en mer jämlik vård. 

I diskussionen deltog Georgios ”Jojje” Karpathakis Jaenson, grundare och vd, Underbara ADHD, Thomas Lindén, avdelningschef, Socialstyrelsen, Kerstin Evelius, sektionschef för folkhälsa och psykiatri, SKR, Gunilla Granholm, ordförande, Nationella arbetsgruppen ADHD och autism, Nationellt Programområde Psykisk hälsa samt Malin Sjöberg Högrell, regionråd, Region Uppsala.

De nationella riktlinjerna innehåller flera viktiga delar där fem övergripande områden lyfts; 
•    tidiga insatser
•    att utredningar ska leda framåt
•    att kontakter och stöd för personer med och nära ADHD samordnas
•    att sårbara grupper prioriteras
•    att kunskapen höjs. 

Riktlinjerna utgör ett prioriteringsstöd för beslutsfattare på regional och kommunal nivå och förhoppningen är att de kan bidra till att minska de stora regionala skillnaderna i bland annat väntetid och tillgång till vård och stöd vid ADHD.

Jojje Karphatakis Jaenson uttryckte en lättnad över att de erfarenheter och kunskaper som han och andra med och nära ADHD har, nu har fångats i nationella riktlinjer. Förhoppningsvis innebär det att fler med diagnosen mår bättre och klarar sig i vardagen. Han tog särskilt upp vikten av samordning av insatser då många familjemedlemmar, inte minst mammor, agerar som koordinatorer och projektledare. En stress som kan leda till sjukskrivning och förlorad inkomst. Sedan menade han att en hållbar och långsiktig förändring bara kan åstadkommas på systemnivå.

Thomas Lindén, Socialstyrelsen, underströk att de nationella riktlinjerna framför allt är ett stöd för beslutsfattare – en verktygslåda för att möjliggöra styrning för att tillgodose individens behov. Riktlinjerna innehåller 44 rekommendationer och han tryckte särskilt på behovet av individanpassad vård. Thomas Lindén konstaterade även att man behöver bli bättre på att erbjuda andra evidensbaserade insatser utöver läkemedel och att samordningen mellan insatser måste bli mycket bättre. Hans förhoppning är att riktlinjerna även bidrar till att göra vården mer jämlik över landet.

Kerstin Evelius, SKR, konstaterade att just utvecklingen av likvärdig vård är en otroligt viktig punkt och att SKR spelar en viktig roll i att stötta implementeringen av de nationella riktlinjerna. En bra start kan vara en lägesanalys för att kartlägga och synliggöra vilka insatser och vilket förändringsarbete som behöver genomföras vart i olika regioner. 

Gunilla Granholm menade att om riktlinjerna är verktygslådan blir vård och insatsprogrammet, VIP ADHD, själva verktygen. Vård- och insatsprogrammen (VIP) är en del av Nationellt system för kunskapsstyrning i hälso- och sjukvård, som ger personal i regioner och kommuner praktisk vägledning i arbetet med personer som lever med ADHD. Ett positivt exempel är Region Skåne där chefslinjen drivit implementering av VIP ADHD i varje del av vårdflödet från första linjen till specialistpsykiatrin. Detta med fokus på stegvisa och tidiga insatser för att möta behovet på rätt nivå. Där har också skolor och andra instanser möjlighet att erbjuda stöd i form av minskad stress, förbättrad sömn och anpassade kravnivåer. Hon avslutade därför med att säga att samverkan inte behöver vara krångligt och att det finns mycket att vinna i det långa loppet.

Malin Sjöberg Högrell menade att regionerna har ansträngda resurser och att man därför behöver se över hur resursfördelning och arbetssätt kan förändras så att man kan förbättra omhändertagandet av personer med besvär av ADHD. Frågan är prioriterad och har stöttats i form av stadsbidrag. Nu blir riktlinjerna en bra väg för att samordna regioner, kommuner och andra verksamheter. I Uppsala har en korsfunktionell arbetsgrupp tillsatts som ska komma med konkreta förslag. Malin Sjöberg Högrell underströk att det är just det riktlinjerna är till för, att prioritera och göra verkstad.

I panelsamtalet diskuterades även kompetensförsörjning och att man kopplar ihop arbetet med allokering och prioritering med omställningen till nära vård, att skolverksamhet och elevhälsa också omfattas av de nationella riktlinjerna och att uppföljning är en del av arbetet med de nationella riktlinjerna. Det underströks också att det allra viktigaste nu är att gå från ord till handling. 

Detta är en kortare sammanfattning av panelsamtalet som hölls. 

Här kan du se en repris av hela panelsamtalet