I en studie på 2447 barn och ungdomar med ≥1 psykiatrisk störning diagnostiserades 27% endast med ADHD och 16% endast med en annan psykisk störning, medan 57 % hade ≥2 psykiatriska störningar

Det finns en rad olika beredningssätt för ADHD-läkemedel att frisättas.

Majoriteten av vuxna med ADHD kan också ha andra diagnoser som kan försvåra diagnos och behandling av ADHD.

Även om flera faktorer kan vara inblandade så kan neurobiologiska variationer vara en möjlig förklaring.

Kliniska studier har visat att det finns en koppling mellan ADHD och ätstörningar. Däremot saknas det data om ADHD-symtom kan påverka följsamhet och resultat för behandling av ätstörningar.

I Sverige finns för närvarande fem godkända läkemedelssubstanser för behandling av ADHD: atomoxetin, metylfenidat, dexamfetamin, lisdexamfetamin och guanfacin.

I en metaanalys av 71 studier visade att en av tretton personer med ADHD hade också bipolär sjukdom och nästan en av sex personer med bipolär sjukdom hade också ADHD.

Socialstyrelsen har genomfört en studie där utvecklingen kring förskrivning av ADHD- läkemedel har analyserats.

Nya studier visar att det finns ett samband mellan ADHD och ett problematisk spelande. Ungdomar som screenar positivt för ADHD är mer benägna att engagera sig i spel och utveckla spelproblem.

Skattningsskalor är viktig del i att diagnostisera ADHD. De varierar i format och omfattning och det finns lokala variationer kring vilka skalor som används eftersom skalor har både styrkor och begränsningar.