Ett problematiskt bruk av substans som leder till klinisk signifikant funktionsnedsättning eller lidande med minst två av följande kriterier uppfyllda under en 12-månaders period.

Diagnos ställs enligt Diagnostic and Statistical Manual for Mental Health Disorders, version 5 (DSM-5) eller International Classification of Diseases 10th revision (ICD-10).

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid ADHD och autism handlar bland annat om att göra tidiga insatser.

Syftet med att göra en ADHD-utredning är att öka förståelsen för personens svårigheter samt att kunna sätta in adekvata stödinsatser. Läkare med specialisering i psykiatri och psykolog med lämplig kompetens kan göra diagnostiska utredningar.

En metaanalys visade att var fjärde person med substansbrukssyndrom (SUD) också har ADHD

Sömnproblem är vanligt bland barn och ungdomar med ADHD och uppskattad prevalens är 25–50%.

Forskare frågade nästan 18.000 tvillingar mellan 20 och 47 år om deras livsstil och hälsa. Resultatet visade att det fanns en koppling mellan ADHD-symtom och att äta mer socker, mättat fett, skaldjur och livsmedel med hög socker- och proteinhalt.

Socialstyrelsen har 2019 uppmärksammat könsskillnader inom neuropsykiatri att ADHD upptäcks senare bland flickor och kvinnor vilket kan fördröja diagnos och behandling.

Unga vuxna med ADHD hade fler sjukhusinläggningar, fler besök i öppenvården och förskrivs mer läkemedel.

I en tvärsnittsstudie från 1986 var prevalensen av ADHD bland vuxna inom öppenvården i vuxenpsykiatrin i Europa hela 15,3% (DSM-5).